De är konstigt.. Ibland blir jag så arg på dig sara.!. När jag kommit över glömmt och gått vidare. så väcker du gamla minnen. De är inte så att någonting kommer tilbaka men saknaden. Tiden har gått så fort och alllt har förändrats så dramatiskt.
Tänk ändå att för bara några månadersedan snackade vi varige dag och nu har ja inte hört nått från honom på hur länge som helst. Jasg förstår att han har ett nytt liv.och de har ja också.. Jag vill inte heller ha honom i mitt liv för de är bara jävla masa krongel. Men ja saknar honom.

Att sen höra att han tagit körkort utan att ja fått traka honom under tiden. Att se att han flyttat hemifrån utan att ja får springa hem till han och störa. Allt gör mig bara så ledsen.  de får mig att inse ännu mer att han verkligen aldrig mera kommer vara min vän och att vi aldrig mera kommer snacka med varandra och de gör mig depp.. Sara kommer in i bilden då hon får den sidan av honom som jag fick i början. Den glada skämtsamma och roliga killen som var så jävla go..! De stör mig så fruktansvärt mycket att hon får ha honom i sitt liv. att hon får åka med i bilen och att hon får träffa honom. när jag inte får de... Samtidigt är ja jätte glad för Din skull sara.! jag vet att du behöver honom och jag vet att han är en underbar kille egentligen. Hade ja kunnat ha honom i mitt liv som en kompis till mig hade jag gjort vad som helst för att få de att funka. men vi hasr provat och de vet nog alla här hur de gick.!

förlåt att jag inte kan släppa de men De är inte så lätt att gå vidare. du Lämnade tunga fotspåår i mig..!!